En olycka på arbetsplatsen kan orsakas av mindre faktorer så som tidspress eller ett kort ögonblick av slarv eller felsteg. Enligt Arbetsmiljöverket utgjorde fallolyckor 14 procent av alla dödliga arbetsplatsolyckor mellan 2010 och 2019.1 Med bra planering i förväg och bra arbetsmiljöval kan risker minimeras avsevärt, men då behövs den rätta utrustningen, kunskap så väl som att obligatoriska riktlinjer följs, så som arbetsmiljölagen. Men hur vet vi vilka riktlinjer som ska följas och vilken typ av accessutrustning som lämpar sig bäst för arbetet?
Grundläggande villkor ger rätt vägledning
I Sverige har Arbetsmiljöverket uppdraget att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen. De ska också se till att alla har en bra samt utvecklande arbetsmiljö.2 Arbetsmiljöverket representerar också Sveriges regering i den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (Advisory Committee on Safety and Health at Work, ACSH). Där diskuterar de och följer upp hur vissa EU-direktiv fungerar i medlemsstaterna bland annat.3 För att minimera riskerna i arbetet ska arbetsgivaren tillsammans med sina arbetstagare bedöma de risker som kan uppstå i deras arbete på byggarbetsplatsen.4 Accessutrusning i Sverige bör hålla jämna steg med den senaste tekniken för att minimera riskerna. I arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att stegar ska kontrolleras fortlöpande, vidare står det i arbetsmiljölagen 3 kapitlet 3§ bl.a. ”arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna” samt i föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 kan man läsa i 6§ att ”Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall”. Det är viktigt för alla företag att få alla sina stegar, trappor, arbetsplattformar och all annan accessutrustning inspekterad av kvalificerade personer om de saknar kunskapen själva. En kvalificerad person är någon som tack vare sin utbildning och arbetslivserfarenhet är kapabel att utvärdera säkerheten och arbetsutrustningens skick.
Stegar som användas som accessutrustning
Arbetsmiljöverket betonar vikten av att i första hand minimera risker vid arbete på höjd genom tekniska lösningar eller organisatoriska åtgärder, som till exempel skyddsräcken. Personlig skyddsutrustning (PPE) ska endast användas om risken inte går att undvika eller begränsas på annat sätt. [5] Att arbeta på stegar bör om möjligt undvikas. Om behovet inte går att undvika bör användandet ske vid korta, enstaka arbeten där inget annat alternativ finns. Samtliga arbeten med fallrisk ska alltid genomgå en riskbedömning och åtgärdsplan för att förebygga olyckor, vilket framgår av arbetsmiljöplanen. [6] Om stegarna ska användas vid ett specifikt arbetstillfälle, måste rätt typ av stege väljas utifrån kraven, med hänsyn till design, storlek, material, tillbehör och antal. SS EN 131-1+2 är relevant för mobila eller bärbara stegar och omfattar bland annat terminologi, konstruktion och mått, krav, provning och märkning. SS EN 131 består av olika delar som omfattar enkelstegar, trappstegar, kombinationsstegar, teleskopstegar och plattformsstegar. SIS-standarder (från Svenska institutet för standarder) är frivilliga att tillämpa, men kan fungera som en obligatorisk referens, till exempel i myndigheters föreskrifter eller vid upphandling. [7] De utgör grunden för utveckling, tillverkning, testning och försäljning av all accessutrustning och fungerar generellt sett som en vägledning för användarna. Standarder blir juridiskt bindande när de refereras till i lagar eller förordningar, till exempel EU-direktiv.
Det måste alltid finnas en arbetsmiljöplan om det finns fallrisker på två meter eller mer.8 Vid service- och installationsarbeten över två meter ska gemensamma skyddsåtgärder väljas i första hand. Gemensamma skyddsåtgärder kan exempelvis vara att arbetet utförs med hjälp av en ställning eller en mobil plattformsstege som är i enlighet med EN 131-7 eftersom de ger mer stabilitet och minskar därför risken för olyckor.
Unika funktioner med mobila lyftbara plattformar
För mobila lyftbara plattformar är SS EN 280-sepcifikationerna applicerbara, vilket bland annat hänvisar till EU:s maskindirektiv 2006/42/EC. De relevanta kraven säkerställer att den nödvändiga säkerhetsstandarden följs för att förhindra fall. Enligt SS ISO 18893:2004, så måste mobila lyftbara plattformar inspekteras minst en gång per år. Under en riskbedömning är det också nödvändigt att fastställa eventuella risker och lämpliga skyddsåtgärder relaterade till sådana plattformar. Om det finns risk att falla ur korgen på plattformen så ska personlig fallskyddsutrustning användas så som till exempel en sele med säkerhetslina.9 Förutom konventionella lyftbara plattformar (tillexempel de som är monterade på lastbilar, släpvagnar eller bandtraktorer eller teleskopiska arbetsplattformar), finns det också lösningar som kombinerar alla fördelar med stegar (mobilitet och mångsidighet) tillsammans med säkerhetsstandarden för lyftbara arbetsplattformar som inte kräver en extern kraftkälla. Till exempel så kan LiftMaster U från Zarges manövreras manuellt med liten ansträngning och är inte beroende av någon kraftkälla. Den kan också nå en arbetshöjd på 4,3 meter. Lyftmekanismen kräver inte mycket styrka och den dubbelsidiga säkerhetsdörren gör det också lätt att komma in. Skyddsräcket runt om hela korgen säkerställer att det är säkert att åka upp och ned och båda händer är fria för arbete. Till skillnad från vanliga plattformar så är LiftMaster extremt mobil och lätt, vilket betyder att den kan användas på golv med lägre bärförmåga. Tack vare de lättrullande hjulen, kan personliften lätt navigeras genom smala gångar och kan manövreras 90 grader runt krök.
Sammanfattning: Konstant förbättring av säkerhet
Vid arbete på höjd är planering ytterst viktigt. Att välja rätt utrustning är första steget i förebyggandet av risker och därmed säkerställa en ökad arbetssäkerhet. Vilken typ av accessutrustning och säkerhetsåtgärder som behövs bör avgöras utifrån syftet och arbetsplatsen, väderförhållanden och arbetshöjd. För att kunna förhindra arbetsolyckor på ett ännu bättre sätt långsiktigt så kommer regler att ytterligare specificeras och förbättras i framtiden. I kombination med tillverkares utvecklings- och innovationspotential förväntas säkrare lösningar som underlättar arbete på höjd.
Om författaren
Patric Seger, VD på Zarges AB.
1 https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-dodsolyckor-i-arbetet-orsak-2010-2019.pdf
2 https://www.av.se/om-oss/vart-uppdrag/
3 https://www.av.se/om-oss/eu-arbete/
4 https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/forebygg-risker-pa-byggarbetsplatsen/
5 https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/att-valja-personlig-skyddsutrustning-broschyr-adi489.pdf
6 https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/risker-vid-byggnad--och-anlaggningsarbeten/arbetsmiljoplan-och-dess-risker/fall---arbete-som-utfors-pa-hojd-over-2-meter/
7 https://www.sis.se/standarder/
8 https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/risker-vid-byggnad--och-anlaggningsarbeten/arbetsmiljoplan-och-dess-risker/fall---arbete-som-utfors-pa-hojd-over-2-meter/
9 https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/